Stiftelserna finansierar excellenta forskare och forskningsprojekt samt utbildning med landsgagneligt fokus och anslog drygt 2,9 miljarder kronor under 2024
Sista ansökningsdagar för alla stiftelser
15 februari 2025sista ansökningsdag för
1 april 2025sista ansökningsdag för
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse
Projektanslag: Utlysning inom ungdomspsykologi/psykiatri samt samhällsvetenskapliga projekt av relevans för brukande och bevarande av skog
Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond
Projektanslag: Utlysning inom ungdomspsykologi/psykiatri samt projekt inom humaniora med relevans för brukande och bevarande av skog
Ekon. dr Peter Wallenbergs Stiftelse för Ekonomi och Teknik
Projekt med anknytning till ekonomi och teknik
Stiftelsen för Rättsvetenskaplig Forskning
Författarbidrag rättsvetenskapliga verk
21 mars 2025sista ansökningsdag för
8 april 2025sista ansökningsdag för
20 april 2025sista ansökningsdag för
1 juni 2025sista ansökningsdag för
1 september 2025sista ansökningsdag för
1 oktober 2025sista ansökningsdag för
5 oktober 2025sista ansökningsdag för
31 oktober 2025sista ansökningsdag för
15 november 2025sista ansökningsdag för
14 november 2025sista ansökningsdag för
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Massachusetts Institute of Technology and Broad Institute postdokstipendier
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Stanford postdokstipendier
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
The Wallenberg Foundation Postdoctoral Fellowships at Nanyang Technological University (NTU) Singapore
1 februari 2026sista ansökningsdag för
25 april 2026sista ansökningsdag för
Tio innovationsprojekt inom livsvetenskap får anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och SciLifeLabs program för Proof of Concept
Hur påverkar markens mikrober klimatförändringarna?
I jorden kryllar det av bakterier, svampar och andra mikrober. Det är ett helt ekosystem där näring omsätts och kol lagras och återgår till atmosfären. En farhåga är att när arktiska miljöer blir varmare, så kommer mindre kol lagras i marken och mer släpps ut i atmosfären – då som koldioxid, den gas som bidrar mest till växthuseffekten och en allt varmare planet. Genom olika experimentella försöksytor i Abisko försöker Johannaes Rousk, professor vid Lunds universitet, förstå hur olika typer av uppvärmning påverkar marken – om det leder till en ökad kolinlagring eller om marken släpper ifrån sig mer kol till atmosfären.