
I början av 2000-talet blev kartläggningen av människans gener fullbordad. Det var bara början på en snabb utveckling av den medicinska forskningen. Nu handlar det om att utnyttja kartan över människans arvsmassa för att finna nya behandlingar och botemedel för många av våra vanligaste sjukdomar.
– Det här betyder också att vi kan rekrytera toppforskare till Sverige. Den nya forskningen kommer att bidra till att sjukdomars biologiska bakgrund kan penetreras på ett helt nytt sätt. De senaste tio-femton åren har vi inte sett särskilt många nya principer för läkemedel, men i framtiden kan vi förvänta oss skräddarsydda läkemedel tack vare den nya tekniken.
Juha Kere är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet och vetenskaplig direktör vid KI Biobank. Han har uppmärksammats världen över för sina upptäckter av gener som kan kopplas ihop med astma och med dyslexi. Den fortsatta forskningen handlar om att ta reda på hur dessa gener samverkar med livsstilsfaktorer och hur sjukdomar fungerar på cellnivå.
Vid de svenska sjukhusen finns världsunika biobanker för medicinsk forskning, och det gäller inte minst Karolinska Universitetssjukhuset. Men tillgången på biologiskt material räcker inte, det handlar också om att kunna söka bland och analysera DNA-proverna, och för det fordras en modern teknisk plattform.
KI Biobank har etablerats som en sådan teknisk facilitet där forskare får tillgång till sökbara kliniska data. Det är tänkt att vara en icke-affärsdrivande nationell resurs med automatiserad teknologi för att kunna hantera prover på ett säkert sätt och för att långsiktigt kunna hantera mänskliga biologiska material och data för akademisk forskning.
Målsättningen är hela tiden att den modernaste utrustningen ska finnas till hands för forskarna, men det är inte lätt eftersom den tekniska utvecklingen går med raketfart, säger Juha Kere.
“ – Här har Sverige en unik konkurrensfördel genom välfungerande register och provtagningar från många tusentals individer, säger
Juha Kere.”
– Förut tog det flera år att få ihop en människas genomsekvens, och nu är det tekniskt möjligt att göra samma sekvensering på ett par månader. Därför är det oerhört betydelsefullt att vi investerar i modern utrustning och uppgraderar våra biobanker. Skulle vi i stället välja att skicka prover utomlands för analys så förlorar vi en hel del kunskap i Sverige, och våra unga forskare skulle kanske inte ens stanna kvar, säger Juha Kere.
Nu ger Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 20 miljoner kronor till nya investeringar. Utrustningen ska användas för provhantering, genexpressionsanalys, gensekvensanalys och storskalig DNAsekvensering.
– Genom den här satsningen kan vi knyta ihop tre teknologiplattformer på Karolinska Institutet, som även har hjälpt forskare nationellt. I framtiden kan kliniska forskare ännu bättre räkna med att de kan fokusera på deras kunskapsområde, och provhanteringen och genetiska analyser görs på bästa möjliga sätt med kvalitetskontrollerad metodik. Dessutom kan vi utföra analyser, till exempel helgenomtäckande DNA-sekvensering som förut var möjlig bara på de största centra i världen, säger Juha Kere.
Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära (BioNut) vid Karolinska Institutet i Huddinge har erhållit ett utrustningsanslag om drygt 20 mkr avseende Core facilities for largescale molecularepidemiological studies.
Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.
Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära (BioNut) vid Karolinska Institutet i Huddinge har erhållit ett utrustningsanslag om drygt 20 mkr. Läs mer
Stockholms universitetsbibliotek har erhållit ett anslag till projektet Digital naturalhistoria.2. om 1,5 mkr. Läs mer
Stiftelsen har stött Centrets informationsverksamhet sedan 2004 med 2 mkr främst genom bidrag till internat. Läs mer
Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar. Gå till aktuellt.