Teknisk plattform för världsunik biobank

Digital naturalhistoria

Nu blir originalutgåvor av Linné, Swedenborg, Berzelius och en mängd andra framstående svenskar ur vetenskapshistorien tillgängliga för alla. Genom anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse kan stora samlingar ur Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek digitaliseras.
– Vi ser det som mycket viktigt att delar av det svenska bokliga kulturarvet på ett enkelt sätt blir tillgängligt både för forskarsamhället och för allmänheten, säger Clas Ove Sandberg, ansvarig för specialsamlingarna vid Stockholms universitetsbibliotek.

 

Human Proteome Resource 

– Stockholms universitetsbiblioteks projekt Digital Naturalhistoria.2 är i och för sig ett litet projekt i ett internationellt perspektiv, men icke desto mindre ett viktigt sådant. Den äldre svenska naturvetenskapliga litteraturen från 1500-talet och framåt är ytterst svåråtkomlig, men har fortfarande stor betydelse, inte bara för den naturvetenskapliga, utan också för den humanistiska forskningen, säger Clas Ove Sandberg.

I juni 1739 instiftades Vetenskapsakademien (KVA ) och bara 18 dagar senare grundades dess bibliotek. Den förste att överlämna en bok var just Carl von Linné, som donerade sitt eget arbete ”Hortus Cliffortianus” till akademien. Linné engagerade sig också för bibliotekets framtid, och bevarade brev skvallrar om bokinköp som han föreslog.

 

Bokbeståndet växte, och särskilt omfattande är ämnena botanik och zoologi, och dessa discipliners föregångare: naturalhistorien. Här märks Bergianska biblioteket och Linnésamlingen. Det finns också en utomordentligt fin samling astronomisk litteratur, som började samlas av astronomen Pehr Wilhelm Wargentin. Alla centrala naturvetenskapliga discipliner är representerade, och beståndet håller högsta internationella klass.

 

År 1978 förstatligades Vetenskapsakademiens bibliotek med Stockholms universitetsbibliotek (SUB) som ny huvudman och år 1983 överfördes hela boksamlingen till den nybyggda biblioteksbyggnaden. Den äldsta delen av boksamlingen är deponerad hos SUB och förvaras i ett klimatiserat säkerhetsmagasin. Dessa böcker, som ofta är mycket dyrbara och attraktiva på den internationella marknaden, får ej lånas eller kopieras och måste läsas under bevakning.

 

De säkerhetsklassade samlingarna ökar i och med att värdefulla böcker kontinuerligt flyttas från vanliga bokmagasin till säkerhetsmagasinen. Därmed blir fler böcker undantagna från lån och kopiering, vilket är negativt för forskarna.

 

– Forskarnas arbetssätt har förändrats dramatiskt det senaste decenniet. För 10 år sedan fanns ett mycket litet antal vetenskapliga tidskrifter i digital form – i dag finns alla tidskrifter av betydelse i elektronisk form. Forskarna förväntar sig också att även den äldre monografiska litteraturen skall finnas tillgänglig i digital form via internet. Stora projekt pågår nu över hela världen som syftar till att digitalisera även tryckta monografier, men i Sverige har vi inte kommit speciellt långt ännu, säger Clas Ove Sandberg.

 

Tillgängligheten till äldre och sällsynt litteratur är alltså mycket begränsad, och risken för slitage är ett återkommande problem. Därför behövs en digitalisering av samlingarna.

 

På det viset ökar tillgängligheten dramatiskt. Vem som helst, oavsett var man befinner sig i världen, kan ta del av den digitaliserade boken med alla dess texter och illustrationer och eventuella marginalanteckningar. Och intresset för de historiska böckerna i Stockholm är stort bland forskare i hela världen.


Fakta

Stockholms universitetsbibliotek har erhållit ett anslag till projektet Digital naturalhistoria. 2. om 1,5 mkr. Stiftelsen har tidigare stött digitalisering och indexering av Kungl. Vetenskapsakademiens bok- och brevkataloger med 700 tkr.

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

 

Image

 

Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära (BioNut) vid Karolinska Institutet i Huddinge har erhållit ett utrustningsanslag om drygt 20 mkr. Läs mer

 

Högerspalt

 

Stockholms universitetsbibliotek har erhållit ett anslag till projektet Digital naturalhistoria.2. om 1,5 mkr. Läs mer

 

Högerspalt

 

Stiftelsen har stött Centrets informationsverksamhet sedan 2004 med 2 mkr främst genom bidrag till internat. Läs mer

 

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar. Gå till aktuellt.

 

Skriv ut denna sida   Skriv ut denna sida