Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond
Historisk förankring stärker företagen
Företag som förstår sin historia går det bättre för, och det gynnar både medborgarna och samhället. Det menar Mats Larsson, professor i ekonomisk historia och ansvarig för en unik satsning på ett nytt centrum för företagandets historia vid Uppsala universitet.
Sverige har en lång tradition av stora och innovativa företag. Men forskningen om företagens historiska villkor och utveckling är eftersatt. Det är bakgrunden till satsningen på Uppsala Center for Business History.
– Vi har planer på mellan 20 och 25 intervjuer, men det är bråttom eftersom många sagesmän är gamla och kan gå ur tiden när som helst. Det hände senast häromveckan att en person dog som vi hade tänkt att intervjua, berättar Mats Larsson.
– Ett historielöst företag har en dålig förankring även i sin samtid, säger Mats Larsson. Och historisk kunskap ökar möjligheten att arbeta långsiktigt.
Det nya centret är under uppbyggnad på Ekonomikum mitt i Uppsala omgivet av historiska platser som Vasaparken, Observatorieparken och det gamla läroverket. Mats Larsson visar runt i lokalerna, som dignar av ekonomisk litteratur. I seminarierummet står bland annat en komplett svit årgångar av tidskriften The Economist i svarta, tjocka skinnband. Utgivningen inleddes redan på 1840-talet.
Företagshistoria är ett tvärvetenskapligt ämne och öppnar sig mot såväl nationalekonomi, företagsekonomi som ekonomisk historia. Utomlands har disciplinen växt kraftigt under de senaste 20 åren. Den mest kända forskningen bedrivs vid Harvard Business School, men även runtom i Norden finns professorer i företagshistoria. Men ännu har ingen permanent sådan professur skapats i Sverige.
På Handelshögskolan i Stockholm finns sedan 1970-talet viktig forskning inom företags- och finanshistoria. Den forskningen integreras med det nya centret, något som stärker kompetensen och kontakterna med näringslivet.
“ – Internationellt har Sverige legat något efter i utvecklingen. Men nu blir det ändring på det, konstaterar Mats Larsson. ”
Verksamheten har attraherat flera stora finansiärer. Anslaget från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond är betydande. Pengarna gör det möjligt att anställa fyra forskare på halvtid och en professor på halvtid. Sammanlagt kommer ett tiotal forskare att finnas på centret.
– Det är både värdefullt och nödvändigt med medlen från Wallenberg-stiftelsen för att skapa en stabil forskningsmiljö. Nu får vi möjlighet att utveckla flera olika ämnen. I ett av de nya projekten vill vi titta närmare på storföretagssektorn efter 1945. Sverige har förhållandevis många stora företag, men få medelstora företag, och det är viktigt att undersöka orsakerna, säger Mats Larsson.
Bland annat ska forskarna studera regelverkens roll, politiska prioriteringar och vinstutvecklingen i storföretag jämfört med små- och medelstora företag. Utvecklingen i Sverige ska också jämföras med andra länder. Hur har exempelvis den nordamerikanska företagstraditionen påverkat Sverige?
– Vi kommer att också studera många andra ämnen: den svenska finansmarknaden, medieföretagens utveckling och varumärkeshistoria, säger Mats Larsson.
Det finns många hål i tidigare forskning som bör fyllas. Mats Larsson och hans medarbetare har på senare tid haft fullt upp med att intervjua människor ur den svenska bankhistorien. Det muntliga materialet ger uppgifter som är svårfångade i affärsdokument, protokoll och årsredovisningar. Frågeställningarna handlar bland annat om kvinnors karriärmöjligheter i banker och centraliseringen av bankkontor i Sverige.
Mats Larssons eget intresse för industrihistoria väcktes tidigt. Han växte upp i närheten av ett gammalt järnbruk i Västmanland och skrev sin b-uppsats i ekonomisk historia om brukets ekonomiska utveckling. När han samlade in material kom han för första gången i kontakt med Fagerstabrukens historia, en klassisk industrikrönika i fem volymer som gavs ut åren 1957–59 med Ernst Söderlund som redaktör.
– Det var faktiskt de böckerna som fick mig att spåra in på företagshistoria. Det verket hör fortfarande till de tyngsta och bästa inom det här området.
Mats Larsson kan inte peka ut något särskilt drömprojekt. Det mesta han hugger tänderna i blir med tiden intressant, tycker han. Han nämner som exempel en ny bok om entreprenören Åke Wiberg, en fabrikör och politiker i Malmö som lämnade efter sig ytterst lite personligt material.
– Först tänkte jag: vad sjutton ska jag skriva om den här farbrorn? Men nu när boken är klar saknar jag honom verkligen.
Boken skrevs på uppdrag av Åke Wibergs Stiftelse, och omkring en tredjedel av forskningen vid centret kommer förhoppningsvis att utgöras av just uppdragsforskning.
– Det är oftast de roligaste forskningsprojekten eftersom det redan från början finns en intresserad avnämare. Och vi menar att det är viktigt för företag att på ett seriöst och vetenskapligt sätt belysa sin egen historia, säger Mats Larsson.
Fakta
Uppsala Center for Business History (UCBH) och Stiftelsen för Ekonomiskhistorisk och Företagshistorisk Forskning (EHFF), har beviljats ett anslag om 5,5 mkr avseende utveckling av den företags- och finanshistoriska forskningen under tre år.
Projekt
Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.
Uppsala Center for Business History och Stiftelsen för Ekonomiskhistorisk och Företagshistorisk Forskning, har beviljats ett anslag om 5,5 mkr. Läs mer
Centrum för Näringslivshistoria beviljades ett bidrag avseende projektet Teknisk plattform för designhistoria om 4,3 miljoner kronor. Läs mer
Stiftelsen har varit finansiär för Emax (UNG entreprenörskapsvecka) sedan dess start 2002 och har totalt anslagit 3,2 mkr till projektet. Läs mer
Aktuellt
Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar. Gå till aktuellt.
